Narkolepsi är en sömnrelaterad sjukdom som trots sin ovanlighet påverkar ett betydande antal individer, inklusive både barn och vuxna.
Den här sjukdomen är ibland svår att förstå, men att lära sig om dess olika typer, symptom, orsaker, diagnostiska metoder och behandlingar kan ge en effektiv handlingsplan för att hantera sjukdomen.
Narkolepsi i ett Nötskal
Narkolepsi är en sömnstörning som rubbar kroppens förmåga att reglera sömn och vakenhet. Detta kan resultera i extrema sömnhetsattacker, vilket gör det svårt för individer att förbli vakna och alerta över längre tidsperioder.
En normal sömncykel innefattar en rad olika stadier, där REM-sömn (Rapid Eye Movement) ofta inträffar ungefär en timme efter att man somnat. Hos de som lider av narkolepsi, uppstår REM-sömnen istället oregelbundet, och kan till och med inträffa bara några minuter efter insomnandet – mycket tidigare än vad som är normalt. Denna bristande reglering av sömncykeln kan leda till betydande svårigheter under vardagen.
Enligt International Classification of Sleep Disorders (ICSD-3), finns det två typer av narkolepsi, nämligen typ 1 (NT1) och typ 2 (NT2).
Narkolepsi Typ 1
NT1 är förknippad med ett symptom som kallas kataplexi – en plötslig och oväntad förlust av muskelkontroll. Det är dock viktigt att påpeka att alla personer som diagnostiseras med NT1 inte nödvändigtvis upplever kataplexi. NT1 kan också diagnostiseras när en person har låga nivåer av hypokretin-1, ett ämne i kroppen som spelar en viktig roll i reglering av vakenhet.
Även om kataplexi kanske inte uppstår vid diagnos, finns det bevis för att det ofta utvecklas med tiden hos individer med låga nivåer av hypokretin-1.
Narkolepsi Typ 2
NT2 delar många symptom med NT1, men de drabbade har varken kataplexi eller låga nivåer av hypokretin-1. Dessutom finns det andra sömnstörningar med liknande symptom som NT2, vilket kan komplicera diagnosprocessen.
Det är värt att notera att om en individ med NT2 senare uppvisar kataplexi eller låga nivåer av hypokretin-1, kan deras diagnos ändras till NT1.
Förståelsen och kunskapen om narkolepsi fortsätter att utvecklas. Med rätt information och stöd kan de som lever med sjukdomen få hjälp att hantera dess effekter och förbättra sin livskvalitet. Med tanke på att detta är ett område med ständig forskning, bör man alltid söka professionell medicinsk rådgivning vid frågor eller bekymmer kring sömnstörningar.
Narkolepsi: Symptom och Påverkan
Narkolepsi är mer än bara överdriven sömnighet. Dess symtom sträcker sig över både dagen och natten, och kan påverka individers dagliga liv på olika sätt. Här går vi igenom de vanligaste symptomen:
Dagtidssymptom
- Överdriven dagtidssömnighet (EDS): Ett oemotståndligt behov av sömn, oftast framkallad i monotona miljöer. Detta leder till perioder av extrem trötthet, som i sin tur kan leda till tillfälliga ”sömnattacker”.
- Automatiska beteenden: Människor med narkolepsi kan utföra uppgifter automatiskt utan medvetenhet om deras handlingar. Ett exempel kan vara en student som fortsätter att skriva men bara klottrar på sidan.
Nattsömnssymptom
- Sömnfragmentering: Narkoleptiker vaknar ofta flera gånger under natten. Denna fragmenterade sömn kan också inkludera sömnapné eller överdrivna fysiska rörelser.
- Sömnparalys: Förmågan att röra sig kan vara begränsad när man somnar eller vaknar.
- Sömnrelaterade hallucinationer: Levande, drömlika bilder kan inträffa vid insomnande eller uppvaknande. De kan även sammanfalla med sömnparalys.
- Kataplexi: Endast förekommande i NT1, kataplexi är en plötslig förlust av muskelkontroll, vanligtvis utlöst av starka känslor som skratt eller upphetsning.
Även om alla personer med narkolepsi upplever EDS, visar färre än en fjärdedel alla dessa symtom, och symtomen behöver inte uppstå samtidigt. Det kan till exempel ta flera år från första uppträdandet av EDS till kataplexi börjar manifestera sig.
Narkolepsi hos barn
Hos barn kan EDS ofta tolkas som rastlöshet eller irritabilitet, vilket kan förväxlas med beteendeproblem. På natten sover barn med narkolepsi ofta längre och rör sig mer aktivt i sömnen. Kataplexi hos barn är ofta mer subtilt och kan inledningsvis framstå som ansiktstics, men över tid utvecklas de till traditionella kataplexisymptom.
Narkolepsins Påverkan
Narkolepsi kan leda till andra hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, psykiska störningar som depression, ångest och ADHD. Olyckor, framförallt bilolyckor, är en särskilt akut risk på grund av plötslig sömnighet och kataplexi. Dessutom kan narkolepsi störa skolgång och arbetsprestanda. Utan korrekt stöd kan detta leda till psykisk ohälsa och negativ påverkan på skola, arbete och relationer.
Behandlingar av narkolepsi
Det finns inget botemedel mot narkolepsi av typ 1 eller typ 2. Syftet med narkolepsibehandling är att lindra symptom, minska risker och förbättra livskvaliteten.
För många människor förblir narkolepsi generellt stabilt över tid. I vissa fall kan vissa symptom förbättras över tid, och i sällsynta fall kan symptomavtagande inträffa spontant. Så här långt är experter inte säkra på varför sjukdomen utvecklas olika hos olika människor.
En kombination av medicinska och beteendemässiga metoder kan kraftigt minska symptom, även om en viss nivå av dagtrötthet (EDS) vanligtvis kvarstår trots behandling. Alla behandlingar bör övervakas av en läkare som bäst kan anpassa en behandlingsplan till en individs specifika situation.
Beteendeinriktade behandlingsmetoder
Beteendeinriktade metoder är icke-medicinska former av terapi, och det finns flera sätt som de kan integreras i en persons med narkolepsis vardagliga rutiner.
Planering av korta tupplurer: Eftersom korta tupplurer är uppfriskande för personer med narkolepsi kan det minska EDS att budgetera tid för tupplurer under dagen. Justeringar i skolan eller på jobbet kan vara nödvändiga för att göra tid för tupplurer.
Hålla en sund sömnhygien: För att bekämpa dålig nattsömn kan personer med narkolepsi dra nytta av goda sömnvanor. God sömnhygien inkluderar ett konsekvent sovschema, en sovmiljö med minimala distraktioner och begränsad användning av elektroniska enheter före läggdags.
Undvik alkohol och andra lugnande medel: Alla ämnen som bidrar till sömnighet kan förvärra symtomen på narkolepsi under dagtid.
Kör försiktigt: Personer med narkolepsi bör diskutera säker körning med sin läkare. Säkerhetsförbättrande åtgärder kan innefatta att ta en tupplur före körning och att undvika lång körning.
Motionera och ät en balanserad kost: Personer med narkolepsi löper en högre risk för fetma, vilket gör att motion och bra kost är en viktig del av deras allmänna hälsa.
Sök stöd: Stödgrupper och mentalvårdspersonal kan främja den emotionella hälsan och motverka riskerna för social isolering, depression och ångest hos personer med narkolepsi.
Behandling av narkolepsi hos barn
Behandling av barn med narkolepsi liknar behandling av vuxna, men ytterligare försiktighetsåtgärder kan tas när det gäller val av mediciner och deras doser. American Academy of Pediatrics rekommenderar en kardiovaskulär bedömning innan barn börjar ta stimulantmediciner.
Behandling av narkolepsi och graviditet
Det finns begränsad information om säkerheten för de flesta läkemedel som används för att behandla narkolepsi hos kvinnor som är gravida, försöker bli gravida eller ammar. En undersökning visade att majoriteten av experterna rekommenderar att avbryta narkolepsiläkemedel när man försöker bli gravid, samt under graviditet och amning. Att avbryta medicinering kan kräva beteendeförändringar och andra anpassningar för att på ett säkert sätt hantera symptomen utan medicinering.