• Home
  • »
  • Blog
  • »
  • Guide
  • »
  • Varför Är Jag Så Trött Hela Tiden? En Närmare Titt

Varför Är Jag Så Trött Hela Tiden? En Närmare Titt

Skriven Av Ulrika Hinnenberg  | Uppdaterad: 27 jul 2024

Överdriven sömnighet dagtid (EDS) är inte så mycket ett medicinskt tillstånd, utan snarare en indikator på något djupare som lurar under ytan. Denna form av sömnighet innebär att det kan vara svårt att hålla sig vaken och fokuserad under dagen, vilket ofta leder till att man känner ett behov av att sova vid tider då man egentligen borde vara vaken.

Faktum är att EDS och trötthet, trots att de ibland sammanfaller, betraktas som olika tillstånd. Medan trötthet ofta involverar överväldigande känslor av fysisk utmattning, är EDS mer kopplad till sömnighet och ett konstant behov av att sova.

Varför Upplever vi Överdriven Sömnighet på Dagen?

Det finns flera möjliga faktorer som kan orsaka EDS. Låt oss titta på de mest vanliga orsakerna:

1. Sömnbrist

Sömnbrist anses vara den främsta orsaken till EDS. Det kan vara en följd av olika faktorer, inklusive:

  • Otillräckligt sömnsyndrom: Detta sker när man konsekvent prioriterar andra aktiviteter framför sömn, vilket leder till kronisk sömnbrist och därmed daglig trötthet.
  • Dålig sömnkvalitet: Sömn handlar inte bara om kvantitet, utan också om kvalitet. De som lider av oregelbunden sömncykel kanske inte får tillräckligt med djupsömn eller REM-sömn, vilket kan leda till att man känner sig trött trots att man sover tillräckligt mycket.
  • Sjukdomar som orsakar smärta: Sjukdomar som artrit eller fibromyalgi kan komplicera sömnen och göra en person mer benägen att uppleva EDS.
  • Nokturi (nattlig urinering): Nattliga resor till badrummet kan störa din sömn och göra det svårt att somna om.

2. Sömnstörningar

Sömnstörningar kan ha en negativ inverkan på sömnkvaliteten, vilket kan leda till EDS. Några exempel inkluderar:

  • Sömnlöshet: Detta tillstånd gör det svårt att somna eller förbli sovande, vilket leder till otillräcklig vila och därmed daglig sömnighet.
  • Sömnapné: Både obstruktiv sömnapné (OSA), som involverar andningsstopp under sömnen, och central sömnapné (CSA) kan störa sömnen och leda till EDS.
  • Restless legs-syndrom (RLS): Denna sjukdom kan orsaka en oemotståndlig lust att röra på extremiteterna, vilket kan störa sömnen.
  • Störningar i dygnsrytmen: Om en persons sömnschema inte är synkroniserat med den lokala dag-natt-cykeln kan det resultera i kort och fragmenterad sömn, vilket leder till EDS.

3. Medicinska tillstånd

Vissa medicinska tillstånd kan bidra till EDS, inklusive:

  • Psykiska sjukdomar: Depressiva sjukdomar, bipolär sjukdom, PTSD och ångeststörningar kan orsaka sömnproblem som resulterar i perioder av EDS.
  • Neurologiska sjukdomar: Narkolepsi och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och demens kan alla bidra till sömnproblem och därmed EDS.
  • Skador och infektioner: Traumatiska hjärnskador, hjärntumörer och infektioner som kan orsaka svullnad i hjärnan kan leda till EDS.
  • Neurologiska utvecklingsstörningar: ADHD och autismspektrumstörningar kan orsaka en rad sömnproblem, inklusive EDS.
  • Andra hälsotillstånd: Metaboliska sjukdomar, såsom diabetes och hypotyreos, anemi, onormala natriumnivåer i blodet och elektrolytrubbningar kan också bidra till EDS.

4. Medicinering

Vissa mediciner kan orsaka EDS. Lugnande medel, antidepressiva, smärtstillande medel och receptfria antihistaminer är bara några av de läkemedel som kan orsaka denna bieffekt. Det är viktigt att diskutera eventuella biverkningar med din läkare för att hitta bästa möjliga behandlingsalternativ.

Kom ihåg att det är viktigt att aldrig göra några förändringar i din medicinering utan att först konsultera din läkare.

Hantera överdriven sömnighet dagtid (EDS): Finns det hjälp att få?

Visst finns det hjälp för dig som lider av överdriven sömnighet dagtid (EDS). Ett tröstens ord är att många i ditt läge har fått hjälp och lindring. Varje behandlingsplan anpassas individuellt, utifrån vad som orsakar just din sömnighet.

Eftersom EDS kan vara resultatet av både dåliga sömnvanor och medicinska tillstånd, inklusive de som påverkar hjärnan, finns en mängd olika strategier för att ta itu med det. En läkare är bäst lämpad att identifiera och skräddarsy de mest effektiva behandlingsvägarna för dig.

Förbättring vid sömnbrist

Om du lider av sömnbrist kan du ta flera steg för att förbättra både mängden och kvaliteten på din sömn. Det kan vara en kontinuerlig positivt luftvägstrycksbehandling (CPAP) för sömnapné eller kognitiv beteendeterapi för insomni (CBT-I). Många sömncentrerade behandlingar involverar förbättringar av ”sömnhygienen”, vilket inkluderar dina sovvanor, din sovmiljö, och huruvida du har den bästa madrassen och kudden för dina behov.

Behandling för medicinska tillstånd

Om din EDS är kopplad till en annan medicinsk åkomma kommer behandlingsfokus vanligtvis att vara att ta itu med det underliggande problemet. Det kan också vara en bra idé att kombinera detta med förbättringar i sömnhygien, då det kan hjälpa dig att införa hälsosamma sömntips i dina dagliga rutiner.