Varför Gäspar Vi?

Skriven Av sangtest_5c467v  | Uppdaterad: 18 jun 2024

Gäspningar: en ofrivillig, universell mänsklig upplevelse, men varför gör vi det egentligen? Trots årtionden av vetenskaplig forskning, är det fortfarande inte helt klart varför vi gäspar.

Några forskare pekar på fysiologiska förklaringar, medan andra menar att det ligger en psykosocial betydelse bakom. Här följer en närmare titt på de mest framstående teorierna.

Teori 1: Gäspningar hjälper oss att hålla oss vakna

En populär hypotes är att gäspningar hjälper oss att hålla oss alerta när vi känner oss uttråkade eller trötta. Gäspningar sätter igång muskler i ansiktet och nacken och vissa forskare tror att denna rörelse kan stimulera halspulsådern och därmed öka hjärtfrekvensen och hormonutsöndringen, vilket skulle hålla oss vakna.

Intressant nog ökar också den elektriska ledningsförmågan i huden när vi gäspar, vilket är en effekt liknande den koffein har. Eftersom koffein är känt för att stimulera vakenhet, skulle det kunna tyda på att gäspningar fyller en liknande funktion.

När vi utför passiva aktiviteter, som att titta på TV eller köra bil, är det mer troligt att vi gäspar. Men när vi är mer aktiva, som att laga mat eller prata, gäspar vi mindre. Dessa observationer stöder teorin om gäspning som en metod för att hålla oss vakna.

Teori 2: Gäspningar svalkar hjärnan

En annan teori är att gäspning hjälper till att reglera hjärnans temperatur. Gäspningen gör att ansiktsmusklerna drar ihop sig vilket kan öka blodflödet till ansiktet och därmed göra det lättare för värmen att avledas.

Preliminära studier antyder att gäspningar kan bli mer frekventa när temperaturen ökar. En studie av papegojor visade till exempel att de gäspade mer när omgivningstemperaturen steg, särskilt när den närmade sig deras kroppstemperatur.

Människor med vissa tillstånd, som multipel skleros, ångest eller stroke, som ökar kroppstemperaturen, kan uppleva att gäspningar tillfälligt lindrar deras symtom. Detta kan tyda på att gäspning är en naturlig reaktion på överhettning.

Teori 3: Gäspningar är en uttryck för empati

Vi vet alla att gäspningar kan vara ”smittsamma”. När vi ser eller hör någon annan gäspa, är det ofta svårt att undertrycka en egen gäspning.

Forskning tyder på att denna förmåga att ”smitta” av sig gäspningar kan vara kopplad till empatisk förmåga. När en person ser någon annan gäspa, aktiveras de delar av hjärnan som är involverade i empati och socialt beteende.

Vissa studier har visat att människor med högre empatisk förmåga är mer mottagliga för smittsamma gäspningar. Å andra sidan, människor med störningar som påverkar social förmåga, som schizofreni eller autismspektrumstörningar, är mindre benägna att gäspa som svar på andras gäspningar.

Andra gäspningsteorier

Det finns också andra teorier om varför vi gäspar. En av dem säger att gäspningar hjälper till att öppna de eustakiska rören, som förbinder halsen med örat. Detta kan lindra tryck som uppstår när örat inte kan utjämna trycket, till exempel vid landning av ett flygplan.

En annan äldre teori hävdar att vi gäspar när hjärnan behöver mer syre. Dock har senare forskning inte stött denna teori, då gäspningar inte ökar när människor andas in mer koldioxid.

Vad som verkligen orsakar gäspningar är fortfarande ett mysterium som väntar på att bli löst. Så nästa gång du gäspar, ta en stund att fundera på all vetenskap och teorier som ligger bakom denna enkla, men ännu inte fullständigt förstådda, mänskliga reflex.

Kan Man Gäspa För Mycket?

Det finns ingen officiell enighet om hur mycket gäspningar som anses vara för mycket, men en del specialister anser att det är onormalt att gäspa mer än tre gånger under en kvart om det inte finns någon uppenbar orsak. En genomsnittlig person kan gäspa upp till 28 gånger dagligen, oftast när man vaknar och innan man går och lägger sig. Gäspningar som inte relaterar till trötthet, tristess, smittorisk eller andra vanliga signaler kan vara onormala och indikera en underliggande sjukdom.

Överdriven gäspning kan orsakas av skador på de delar av hjärnan som är involverade i gäspningar. För mycket gäspning kan vara ett tecken på neurologiska tillstånd som t.ex:

  • Stroke
  • Parkinsons sjukdom
  • Epilepsi
  • Migrän
  • Multipel skleros
  • Hjärntumör eller svullnad

I sällsynta fall kan gäspningar också orsakas av vissa mediciner, som antidepressiva, opioider, dopaminerga mediciner och bensodiazepiner. Personer med sömnstörningar som sömnlöshet eller obstruktiv sömnapné (OSA) kan också uppleva överdriven gäspning.

När ska man prata med sin läkare om gäspningar?

Det är normalt att gäspa när man ser någon annan gäspa, eller när man känner sig trött, uttråkad, hungrig eller stressad. Om man gäspar mer än vanligt och inte vet varför, bör man prata med sin läkare. Man bör även rådfråga sin läkare om man gäspar mycket på grund av dålig sömn eller dagtidssömnighet. Din läkare kommer att ställa frågor och beställa tester om det är lämpligt för att förstå vad som orsakar gäspningen och rekommendera de nästa stegen man kan ta.