En sömnsjukdom är ett tillstånd som stör sömnen på ett sätt som går längre än vanlig trötthet efter en jobbig vecka. Enligt Internetmedicin, den svenska referensen för vårdpersonal, har omkring 5 till 10 procent av befolkningen sömnproblem som är så påtagliga att de klassas som en sömnstörning. Gemensamt för dem är att de försämrar sömnens kvalitet eller mängd över tid, i stället för att vara en enstaka dålig natt.
Ordet förväxlas ibland med sömnsjuka, en tropisk parasitsjukdom som sprids av tsetseflugor i Afrika och som inte har något att göra med att sova dåligt. Vad som följer här handlar uteslutande om sömnstörningar som faktiskt stör sömnen, inte om den tropiska sjukdomen.
De vanligaste typerna av sömnsjukdomar
Internetmedicin delar in sömnstörningar i sex huvudgrupper: sömnapnésyndrom, sömngång och andra parasomnier, insomnier, hypersomnier, cirkadianska rytmstörningar och motorikstörningar.
Andningsrelaterade sömnstörningar
Hit hör sömnapné, där de övre luftvägarna faller samman upprepade gånger under natten så att andningen kortvarigt upphör. Det är en av de vanligaste typerna som kräver medicinsk utredning och syns ofta som kraftig snarkning i kombination med faktiska andningsuppehåll, till skillnad från vanlig snarkning som inte påverkar andningen.
Insomni
Insomni innebär återkommande svårigheter att somna, återkommande uppvaknanden under natten, eller att vakna för tidigt, trots att förutsättningarna för sömn finns. Enstaka sömnlösa nätter räknas inte som insomni. Vår guide om varför du inte kan sova går igenom vad som brukar ligga bakom och vad som faktiskt hjälper.
Hypersomnier
Hypersomnier ger kraftig sömnighet trots tillräcklig nattsömn. Narkolepsi är den mest kända, med plötsliga sömnattacker dagtid och ofta sömnparalys som en del av bilden.
Cirkadianska rytmstörningar
Dygnsrytmen själv kan också vara orsaken till sömnproblem. Jetlag är det tydligaste exemplet, men samma mekanism ligger bakom besvär hos skiftarbetare och hos den som har en kraftigt förskjuten kronotyp.
Motorikstörningar
Willis-Ekboms sjukdom, tidigare kallad restless legs eller rastlösa ben, gör att det kryper, pirrar eller domnar i benen när du ligger still, enligt 1177. Besvären är vanligast i underbenen och lättar av rörelse, vilket gör det svårt att varva ner i sängen. Tillståndet kan vara ärftligt och debutera i 30 till 40-årsåldern, eller uppstå senare i livet till följd av järnbrist, njursvikt eller graviditet.
Parasomnier
Parasomnier är beteenden som stör sömnen utan att alltid räknas som en egen sömnsjukdom, till exempel sömngång, nattskräck och sömnparalys. De är ofarliga i de allra flesta fall, men återkommande eller skrämmande episoder är värda att nämna för vården.
Vad skiljer en sömnsjukdom från vanlig trötthet
Alla blir trötta ibland. Det som skiljer en sömnsjukdom är att besvären återkommer natt efter natt under en längre period och stör vardagen, inte bara känns jobbigt en enstaka dag. Tecken som talar för att det är mer än vanlig trötthet är om en partner märker andningsuppehåll eller kraftig snarkning, om du somnar ofrivilligt mitt på dagen trots tillräckligt med sömn, om benen känns rastlösa varje kväll, eller om sömnproblemen håller i sig vecka efter vecka oavsett hur du ändrar dina vanor.
Riskfaktorer som ökar risken
Flera sömnsjukdomar delar liknande riskfaktorer. Övervikt, alkohol och lugnande läkemedel ökar risken för sömnapné. Ärftlighet spelar in vid narkolepsi, där förstagradssläktingar enligt Internetmedicin löper omkring 1 till 2 procents risk mot 0,02 procent i den allmänna befolkningen, och vid Willis-Ekboms sjukdom, medan skiftarbete och täta tidszonbyten ligger bakom cirkadianska rytmstörningar. Stress och sömnbrist i sig ökar dessutom risken för sömnparalys, som annars är vanligast hos den som redan har en annan sömnstörning.
När bör du söka vård
Kontakta en vårdcentral om besvären håller i sig i flera veckor, stör vardagen eller oroar dig, oavsett vilken typ det handlar om. Du kan också ringa 1177 för rådgivning om vad som gäller i din situation innan du bokar tid. En partner som märkt andningsuppehåll, kraftiga sömnattacker dagtid eller besvär som inte går att förklara med vanliga livsstilsfaktorer är alla goda skäl att ta upp saken med vården snarare än att vänta ut det.
Så behandlas sömnsjukdomar
Behandling av sömnstörningar inleds enligt Internetmedicin i första hand med icke-farmakologiska metoder som sömnhygien och beteendeinriktade tekniker, innan läkemedel blir aktuellt. När läkemedel väl sätts in prioriteras preparat som inte riskerar beroende, och de som kan ge beroende begränsas i regel till högst fyra veckors användning. Vilken behandling som är rätt beror helt på vilken sömnsjukdom det handlar om: CPAP vid sömnapné, fasta rutiner och ibland läkemedel vid narkolepsi, eller enkla egenvårdsåtgärder vid lindriga rastlösa ben. Ett svalt och mörkt sovrum, till exempel med ordentlig mörkläggning, underlättar vid de flesta typerna, även om det sällan räcker som ensam behandling vid en diagnostiserad sömnsjukdom.
Snabba tips
- Sök vård om besvären håller i sig vecka efter vecka, stör vardagen eller oroar dig.
- Ring 1177 om du är osäker på vad som gäller för din situation.
- Notera vad en partner märker under natten. Snarkning, andningsuppehåll och rastlösa rörelser är ofta lättare för någon annan att upptäcka än för dig själv.
- Prioritera sömnhygien, jämn dygnsrytm och ett svalt, mörkt sovrum, innan du förväntar dig att ett läkemedel ska lösa allt.
- Begränsa alkohol och lugnande medel sent på kvällen. De förvärrar flera typer av sömnsjukdomar.
- Förväxla inte en enstaka dålig natt med en sömnsjukdom, men vänta inte i månader om besvären upprepas.
Vanliga frågor
Vad räknas som en sömnsjukdom?
En sömnsjukdom är ett tillstånd som stör sömnens kvalitet eller mängd under en längre period, till skillnad från enstaka sömnlösa nätter. Omkring 5 till 10 procent av befolkningen har sömnproblem som är så påtagliga att de klassas som en sömnstörning, med sömnapné, insomni och narkolepsi som några av de vanligaste.
Vad är skillnaden mellan sömnsjuka och sömnsjukdomar?
Sömnsjuka är en tropisk parasitsjukdom som sprids av tsetseflugor och helt saknar koppling till vanlig sömn. Sömnsjukdomar är samlingsnamnet för tillstånd som stör sömnen, som sömnapné, narkolepsi och insomni.
Vilka är de vanligaste sömnsjukdomarna?
De vanligaste grupperna är andningsrelaterade störningar som sömnapné, insomni, hypersomnier som narkolepsi, cirkadianska rytmstörningar som jetlag och skiftarbetsrelaterade besvär, samt motorikstörningar som Willis-Ekboms sjukdom. Parasomnier som sömngång och sömnparalys räknas ofta som en egen, sjätte kategori.
Kan jag ha flera sömnsjukdomar samtidigt?
Flera sömnsjukdomar förekommer ofta tillsammans. Sömnparalys är till exempel vanligare hos personer med sömnapné eller narkolepsi, och obehandlad sömnapné kan i sin tur förvärra insomni. Misstänker du mer än en typ är det ändå vården som ska reda ut vilka besvär som hänger ihop och vilka som är separata.
Räcker det med bättre sömnvanor för att bli av med en sömnsjukdom?
God sömnhygien, som fasta sovtider och ett svalt, mörkt sovrum, är en viktig del av behandlingen vid de flesta sömnsjukdomarna men räcker sällan som ensam lösning vid en diagnostiserad sömnstörning. Sömnapné behöver till exempel oftast CPAP eller en bettskena, och narkolepsi kräver ofta läkemedel utöver rutinerna, så en bedömning från vården är nödvändig för rätt behandling.