Obstruktiv sömnapné innebär att de övre luftvägarna faller ihop upprepade gånger under natten, ofta genom att tungan faller bakåt i svalget, så att andningen kortvarigt upphör. Andningsuppehållen är typiskt 20 till 30 sekunder långa, ibland en minut eller längre, och kan inträffa många gånger per natt utan att den som sover märker det själv. Det är därför ofta en partner som först lägger märke till problemet.
Tillståndet är vanligt men allvarligt att lämna obehandlat, eftersom det stör sömnens kvalitet, sänker syrehalten i blodet under natten och över tid ökar risken för flera andra hälsoproblem. Sömnapné diagnostiseras och behandlas av vården. Den här guiden beskriver vad som kännetecknar sömnapné och hur utredning och behandling går till, men den ersätter aldrig en bedömning från vårdcentral eller sömnklinik.
Vad är obstruktiv sömnapné
Vid obstruktiv sömnapné slappnar musklerna i svalget av under sömnen på ett sätt som gör att luftvägen helt eller delvis faller ihop. Kroppen reagerar på den sjunkande syrehalten och det stigande koldioxidtrycket med ett kort uppvaknande, ofta så kort att personen inte minns det på morgonen, och andningen kommer i gång igen. Det här mönstret kan upprepas dussintals eller hundratals gånger under en natt vid svårare sömnapné, vilket gör att sömnen aldrig blir sammanhängande eller tillräckligt djup.
Skillnaden mot vanlig snarkning är att snarkning i sig inte innebär att andningen upphör. Vid sömnapné kombineras snarkningen, som ibland kan vara tyst, med faktiska andningsuppehåll som en partner ofta beskriver som skrämmande att bevittna.
Symtom att vara uppmärksam på
De vanligaste tecknen på sömnapné är kraftig snarkning och andningsuppehåll som en partner lägger märke till under natten. Utöver det rapporterar många om trötthet på dagen trots att de tillbringat tillräckligt många timmar i sängen, upprepade uppvaknanden under natten, och behov av att kissa flera gånger. Muntorrhet och en klumpkänsla i halsen på morgonen är också vanligt, liksom morgonhuvudvärk som klingar av under förmiddagen.
Andra symtom som ofta nämns är koncentrationssvårigheter, irritabilitet, minskad sexlust och nattliga svettningar. Den ständiga dagtröttheten är för många det symtom som märks tydligast i vardagen och som gör att sömnapné ofta först misstänks, även om den bakomliggande orsaken är uppvaknanden som personen själv inte är medveten om.
Riskfaktorer
Övervikt är en av de starkaste riskfaktorerna, eftersom fettväv kring luftstrupen gör att luftvägen lättare faller ihop. Ett trångt svalg eller en tillbakadragen underkäke ökar också risken, liksom stora halsmandlar. Vissa sjukdomar, bland annat hypotyreos och diabetes, är förknippade med högre risk.
Alkohol slappnar av musklerna i svalget och gör andningsuppehållen värre, och samma sak gäller vissa lugnande läkemedel och opioider. Hos barn är förstorade halsmandlar den vanligaste orsaken till sömnapné, och besvären är vanligast i åldern 2 till 5 år.
Så går utredningen till
Misstänker du sömnapné hos dig själv, eller har någon i din närhet märkt andningsuppehåll när du sover, är första steget att kontakta en vårdcentral. Du kan också ringa 1177 för rådgivning om vad som gäller i din situation. Vårdcentralen gör en första bedömning och remitterar vid behov vidare till en sömnutredning.
Själva utredningen sker med en andningsregistrering under sömn, oftast i hemmet med utrustning du får låna med dig. Den mäter luftflödet genom näsa och mun, andningsrörelserna och syrehalten i blodet under natten. Utifrån resultatet räknas AHI, apné-hypopnéindex, fram: antalet andningsuppehåll och partiella andningsuppehåll per sovtimme. Det talet ligger till grund för diagnosen och hur allvarlig sömnapnén bedöms vara.
Behandling som vården erbjuder
CPAP är den mest effektiva behandlingen vid sömnapné. Metoden blåser in en svag luftström genom en mask, vilket håller luftvägen öppen under hela natten och förhindrar att den faller ihop. Många som får CPAP upplever en tydlig förbättring av både sömnkvalitet och dagtrötthet, men behandlingen behöver användas varje natt för att fungera.
Vid lindrig till måttlig sömnapné kan en apnébettskena vara ett alternativ. Den drar fram underkäken något och håller på så sätt luftvägen öppnare. En sådan skena ska provas ut och anpassas av tandläkare eller vården, aldrig köpas och användas på egen hand utan bedömning.
Utöver dessa behandlingar spelar livsstil in. Viktnedgång kan minska besvären betydligt hos den som är överviktig, och att undvika ryggläge hjälper eftersom tungan lättare faller bakåt i det läget. Att sova i sidoläge i stället för på rygg är därför ett råd som ofta ges. Att begränsa alkohol och lugnande läkemedel, samt se till att få tillräckligt med sömn, 6 till 9 timmar, minskar också risken för besvär. Kirurgi används i första hand hos barn, och hos vuxna framför allt när stora halsmandlar bedöms vara orsaken.
Viktigt att veta om egenvård
En snarkskena köpt på egen hand kan dämpa vanlig snarkning för vissa personer, men den behandlar inte sömnapné. Detsamma gäller nässtrips, som vidgar näsöppningen och påverkar luftflödet genom näsan, inte de andningsuppehåll som uppstår när svalget faller ihop längre ner i luftvägen. Misstänker du sömnapné är det utredning och behandling genom vården som gäller, inte produkter avsedda för snarkning i allmänhet. Nattliga svettningar och andra symtom som kommer tillbaka natt efter natt är också något vården vill känna till vid en bedömning.
Varför obehandlad sömnapné är allvarligt
Obehandlad sömnapné ökar risken för högt blodtryck och stroke, och kan förvärra en redan befintlig hjärt-kärlsjukdom. Den ökade tröttheten gör dessutom att risken för trafikolyckor ökar, till exempel vid bilkörning, eftersom uppmärksamheten och reaktionsförmågan påverkas negativt av att sömnen aldrig blir sammanhängande. Det är en viktig anledning till att inte vänta ut symtom som kraftig snarkning och ihållande dagtrötthet, utan i stället söka vård för en ordentlig bedömning.
Sömnapné och körkort i Sverige
Sömn- och vakenhetsstörningar räknas i Sverige som medicinska tillstånd som kan påverka rätten att ha körkort. Reglerna finns i Transportstyrelsens föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort, och utgångspunkten är att obstruktiv sömnapné i kombination med uttalad dagtrötthet kan utgöra hinder för körkortsinnehav så länge tillståndet är obehandlat. Det som bedöms är alltså inte diagnosen i sig, utan hur trött du är dagtid och hur väl besvären är under kontroll.
Vid en bedömning tittar läkaren på hur uttalad dagsömnigheten är och om behandlingen följs på ett sätt som håller tröttheten borta. Fungerar behandlingen och är dagtröttheten borta är körkortsinnehav normalt inget problem, men för högre behörigheter och yrkesmässig trafik ställs strängare krav och intyg kan behöva förnyas med jämna mellanrum. Läkare har dessutom en anmälningsskyldighet när en patient bedöms vara medicinskt olämplig att köra.
Praktiskt betyder det att en diagnos inte är något att dra sig för. Att låta besvären förbli outredda är den situation som faktiskt innebär en risk både för dig och för andra i trafiken. Är du osäker på vad som gäller för just din behörighet är det vården eller Transportstyrelsen som har svaret.
Snabba tips
- Kontakta en vårdcentral om du snarkar kraftigt och är trött på dagen, eller om en partner märkt andningsuppehåll.
- Ring 1177 om du är osäker på vad som gäller för din situation.
- Testa att sova i sidoläge i stället för på rygg i väntan på utredning.
- Begränsa alkohol och lugnande läkemedel, särskilt sent på kvällen.
- Se livsstilsförändringar som ett komplement till utredning och behandling, inte som en ersättning.
- Köp inte en apnébettskena själv, utan låt tandläkare eller vården prova ut den.
- Nässtrips och snarkskenor från vanlig handel behandlar inte sömnapné, bara vanlig snarkning.
- Ta trafiksäkerheten på allvar om du känner dig trött bakom ratten, och prata med vården om det gäller dig.
Vanliga frågor
Hur vet jag om jag har sömnapné eller bara snarkar?
Vanlig snarkning innebär inte att andningen upphör, medan sömnapné kännetecknas av upprepade andningsuppehåll som en partner ofta lägger märke till. Andra tecken som talar för sömnapné är kraftig dagtrötthet trots tillräcklig tid i sängen, morgonhuvudvärk och upprepade uppvaknanden. Säker diagnos kräver en andningsregistrering genom vården.
Kan jag utreda sömnapné själv hemma utan att kontakta vården?
Andningsregistreringen som krävs för diagnos sker visserligen ofta i hemmet, men utrustningen lånas ut av vården efter en remiss och resultatet tolkas av vårdpersonal. Ett första steg är alltid att kontakta en vårdcentral eller ringa 1177, eftersom en säker diagnos inte kan ställas på egen hand utan medicinsk bedömning.
Hjälper en snarkskena mot sömnapné?
En vanlig snarkskena köpt på egen hand är avsedd för snarkning, inte för att behandla sömnapné. Vid lindrig till måttlig sömnapné kan en apnébettskena vara en effektiv behandling, men den ska provas ut och anpassas av tandläkare eller vården efter en utredning, inte köpas och användas utan bedömning.
Är CPAP den enda behandlingen mot sömnapné?
CPAP är den mest effektiva behandlingen och används vid måttlig till svår sömnapné, men den är inte den enda vägen. En apnébettskena kan fungera vid lindrigare besvär, och livsstilsförändringar som viktnedgång, sidoläge i stället för ryggläge och minskad alkoholkonsumtion kan minska besvären, ofta i kombination med den behandling vården rekommenderar.
Kan barn få sömnapné?
Sömnapné hos barn förekommer och beror oftast på förstorade halsmandlar, med besvären vanligast i åldern 2 till 5 år. Kirurgi för att avlägsna halsmandlarna används i första hand vid barn, till skillnad från vuxna där andra behandlingar oftare provas först. Misstänker du sömnapné hos ditt barn bör du kontakta vårdcentral eller barnavårdscentral för bedömning.
Får man köra bil med sömnapné?
Rätten att ha körkort påverkas av obstruktiv sömnapné främst när tillståndet är obehandlat och ger uttalad dagtrötthet, eftersom sömn- och vakenhetsstörningar ingår i de medicinska kraven för körkortsinnehav. Fungerar behandlingen och är dagsömnigheten under kontroll är det normalt inget hinder, medan högre behörigheter och yrkestrafik har strängare krav. Vården eller Transportstyrelsen ger besked om vad som gäller för din behörighet.
Varför är obehandlad sömnapné farligt?
Obehandlad sömnapné ökar risken för högt blodtryck och stroke, och kan förvärra befintlig hjärt-kärlsjukdom. Den kroniska trötthet som följer av störd sömn höjer också risken för trafikolyckor, till exempel vid bilkörning, vilket gör att besvären inte bör lämnas outredda även om de känns hanterbara i vardagen.